Islam fördömer terrorism: Islamisk moral: källan till fred och säkerhet
Contents
- Introduktion
- Islamisk moral: källan till fred och säkerhet
- Det riktiga ansiktet på terrorister som agerar i religionens namn
- Islams framtidsutsikter för bokens folk
- Islam har skapat fred och harmoni till mellanöstern
- De verkliga grunderna till terrorism: darwinism och materialism
- Slutsats: rekommendationer till västvärlden och muslimer
- Missuppfattning av evolutionen
Några av de som säger att något utförs i religionens namn kan i själva verket missförstå religionen och som ett resultat av detta utöva religionen felaktigt. Av den anledningen skulle det vara fel att bilda sig en uppfattning om religionen baserat på dessa personer som exempel. Det bästa sättet att förstå en religion är att studera dess gudomliga källa. Islams gudomliga källa är koranen. Koranen är baserad på begreppen moral, kärlek, medkänsla, ödmjukhet, uppoffring, förlåtelse och fred. En muslim som lever efter dessa föreskrifter i dess sanna bemärkelse är den mest artiga, eftertänksamma, blygsamma, anständiga, ädla, pålitliga person som är lätt att umgås med. Han kommer att sprida kärlek, respekt, harmoni och glädjen av att leva runt sig.
När människor lever efter islamiska moraliska värderingar kommer en perfekt civilisation att dyka upp Adnan Oktar: Ja. Den kristna världen har påven, men den islamiska världen har ingen ledare. Den Turkisk-islamiska världen måste ha en ledare och vara enade. När denna union är etablerad, då den Turkisk-islamiska världen är enad, kommer dessa moraliska värderingar ske omedelbart, på plats, och kommer att sprida sig. Ingen kommer att avvisa dem. Stannar religionen kvar i händerna på folk som är okunniga eller har svag tro, inte läser böcker och förstår världen, så kan det finnas skräck, sjukdom, mord, fattigdom och motstånd mot vetenskap. Men islam är en religion folk måste följa i enighet. När den Turkiskislamiska unionen är etablerad, när det finns ett andligt ledarskap, så kommer detta andliga ledarskap omedelbart att eliminera dessa brister. De kommer att ersättas av kärlek, tillgivenhet, medkänsla, vänskap och broderskap. Det kommer att resultera i en mycket, mycket perfekt civilisation. Det är därför jag vill se den Turkisk-islamiska unionen etableras direkt (Associated Press i Pakistan den 6 september 2008).
Islam är fredens religion Terror, i dess vidaste bemärkelse, är våld mot icke-militära mål för politiska syften. För att uttrycka det på ett annat sätt, mål av terror är helt oskyldiga civila vars enda brott, i terroristernas ögon, är att representera ”den andra sidan”. Av denna anledning innebär terror att oskyldiga människor utsätts för våld, vilket är en handling berövad all moralisk motivering. Detta, precis som med mord som begåtts av Hitler och Stalin, är ett brott mot mänskligheten. Koranen är en sann bok som uppenbarats för folket som en guide till den sanna vägen, och i denna bok uppmanar Allah folket att vidta god moral. Denna moral bygger på begrepp som kärlek, medkänsla, förståelse och barmhärtighet. Ordet ”islam” härstammar från ordet ”fred” i det arabiska språket. Islam är en religion som uppenbarats för mänskligheten med avsikt att presentera ett fridfullt liv genom en oändlig medkänsla och barmhärtighet manifesterat på jorden av Allah. Allah kallar alla människor till islamiska värderingar, vilka med hjälp av medkänsla, barmhärtighet, frid och kärlek kan upplevas över hela världen. I Sura Baqara, vers 208 adresserar Allah troenden som följer:
O Ni som tror! Kom in i absolut fred (islam). Följ inte i satans fotspår. Han är en ren fiende till Er.
Som versen klargör, kan säkerheten garanteras endast genom inträde i islam vilket medför att leva efter koranens värderingar. Värderingarna håller varje muslim ansvarig för att behandla alla människor oavsett muslimska eller icke-muslimska vänligt och rättvist, att skydda behövande och oskyldiga och ”förhindra spridning av ofog”. Elakheter innefattar alla former av anarki och terror som tar bort säkerhet, komfort och fred. Som Allah säger i en vers, ”Gud älskar inte korruption” (Surat al-Baqarah, 205). Att mörda en person utan anledning är en av de mest uppenbara exemplen på ofog. Allah upprepar i Koranen ett kommando han tidigare avslöjat för judarna i Torah thus:
Om någon dödar en människa –som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv- skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet.
Som versen antyder, en person som dödar en enda människa, ”om det inte är vedergällning för någon annan eller för att orsaka korruption på jorden”, begår ett brott som om han hade mördat hela mänskligheten. Alltså är det uppenbart vilka stora synder mord, massakrer och attacker kända som ”självmordsbombare”, som begåtts av terrorister är. Allah informerar oss om hur terrorismens grymma ansikte kommer straffa sig i livet härefter i följande vers:
Ingen får klandras utom den som tillfogar andra människor ont och som här på jorden begår övervåld i strid med rätten och sanningen; ja, sådana människor får se fram mot ett plågsamt straff.
Allt detta visar, att organisera terrordåd mot oskyldiga människor är helt emot islam. Det är osannolikt att någon muslim någonsin skulle begå sådana brott. Tvärtom, är muslimer ansvariga för att stoppa dessa människor, ta bort elakheter på jorden och skapa fred och säkerhet för alla människor över hela världen. Islam kan inte förenas med terror, snarare raka motsatsen, det bör vara lösningen och sökvägen till förebyggande av terror.
Allah fördömer Ondskan Allah befaller människor att undvika att begå onda förtryck, grymheter, mord och blodsutgjutelser, de är alla förbjudna. De som inte lyder detta kommando ”följer i satans fotspår” och antar en hållning som öppet visar sig som en synd i Koranen. Några av de många verserna i Koranen som visar detta, läs:
Men de som bryter förbundet med Gud som är stadfäst i människans natur, och som åtskiljer vad Gud har befallt skall vara sammanfogat och som stör ordningen och sprider sedefördärv på jorden - över dem faller Guds fördömelse och ett tungt öde väntar dem.
Ät och drick i Allahs bestämmelser men sprid inte sedefördärv och annat ont på jorden.
Och stör inte ordningen och sprid inte sedefördärv på jorden, sedan allt där har ställts till rätta. Åkalla Honom med bävan och hopp! Guds nåd är nära dem som gör det goda och det rätta.
De som tror att de kommer att lyckas genom att orsaka ondska, omvälvningar och förtryck, genom att döda oskyldiga människor, begår ett stort misstag. Allah har förbjudit alla former av ondska, terrorism och våld och fördömer dem som sysslar med sådana handlingar och säger i en av sina verser ”Gud upprätthåller inte verk av dem som orsakar ofog”.
I dagsläget inträffar terrorhandlingar, folkmord och massakrer över hela världen. Oskyldiga människor blir brutalt dödade. De länder där samhällen manas att hata varandra, av påhittade skäl, drunknar i blod. Dessa fasor sker i olika länder med olika historia, kultur och sociala strukturer, med orsaker och källor utmärkande för varje specifikt land. Det är dock uppenbart att de grundliggande orsakerna är bortom den kärlek, respekt och medkänsla som är befallt i Koranen. Som en följd av brist på religion, samhällen som inte fruktar Allah, är de lurade av lögnen att de inte kommer att ställas till svars i livet. Eftersom de falskeligen tror att ”jag inte behöver redovisa mitt handlande för någon”, kan de lätt handla utan medkänsla, moral eller samvete. Förekomsten av hycklare som uppstår i Allahs namn och religion, men som faktiskt organiserar för att begå ondska, fördöms av Allah i koranen. En vers handlar om ett gäng på nio män som planerade att mörda profeten (saw) genom att svära i Allahs namn: I staden fanns nio män som begick ständiga övergrepp och som inte ville bättra sig. De sade: ”Låt oss svära vid Gud att vi skall överfalla honom och hans familj under natten och slå ihjäl dem, därefter skall vi säga till den som bevakar hans rätt, Vi har inte bevittnat mordet på dem, det vi säger är rena sanningen!” De smidde sina onda planer men Vi smed också Våra planer utan att de anade något. (Surat an-Naml, 48-50). Denna händelse som beskrivs i koranen avslöjar det faktum att människor använder ett religiöst språk och gör saker i ”Allahs namn” eller svär i hans namn, vilket får dem att framstå som mycket religiösa, men det betyder inte att det de gör överensstämmer med religionen. Tvärtom kan det de gör vara helt emot Guds vilja och religionens moral. Sanningen ligger i deras handlingar. Om deras handlingar ”orsakar korruption och felaktigheter” som versen avslöjar, då kan du vara säker på att dessa människor inte är riktigt religiösa och att deras mål inte är att tjäna religionen.
Det är helt omöjligt att någon som fruktar Allah, och har förstått islams moral, skulle stödja våld eller ondska eller att delta i sådana handlingar. Därför är islam den sanna lösningen på terrorism. När den sublima moralen av koranen förklaras, kommer det vara omöjligt för människor att koppla samman sann islam med dem som stödjer eller medverkar i grupper som syftar till hat, krig och oordning. Det beror på att Allah har förbjudit ondska. När han lämnar dig ägnar han sig åt att störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv och att skövla gröda på rot och frukterna av människornas mödor. Och Gud är inte vän av oordning och sedernas fördärv. Och när någon uppmanar honom att frukta Gud, driver hans högmod honom ut i ytterligare synd. Helvetet är gott nog för honom - detta eländiga vilorum! (Surat al-Baqara, 205-206).
Som framgår av ovanstående verser, är det uteslutet för någon som fruktar Allah att blunda för minsta handling som kan skada mänskligheten. Någon som inte tror på Allah, och livet efter detta, kan med enkelhet utföra alla former av ondska då han inte tror att han behöver redovisa sina handlingar för någon.
Det första som måste göras för att befria världen från dagens gissel, som terrorismen är, är att använda utbildning för att göra sig av med avvikande irreligiös tro som läggs fram i religionens namn, och att lära människor den sanna koranen och att frukta Allah. Islam kan inte likställas med terror Adnan Oktar: Amerika och Europa är först nu befriat från ateism. Det händer här och nu. Naturligtvis, även om vi stressar, så är det Allahs öde och det finns en meningen med utvecklingen. Under de närmaste 10-20 åren kommer vi se tydliga resultat, utvecklingen visar att det finns en konstant ökning. Evenemang är på väg åt en riktning och fortsätter det i den takten kommer det finnas tydliga resultat inom de närmaste 15-20 åren. Med andra ord ser värdena av islams globala herravälde bra ut. I Amerika, gällande (muslimer) som terrorister; en sak är säker, det finns ingen terror i islam, det är garanterat. Islam betyder kärlek, tillgivenhet, medkänsla och förlåtelse. Allah säger även åt oss att förlåta dem som begått mord. Det finns en välkänd referens till mord i koranen. Allah säger att det är mer gynnsamt för dig att förlåta. Det skulle vara helt irrelevant att söka efter terror i en religion som säger det. Allsmäktige Allah säger också åt oss att förlåta en mördare, detta är en religion komplett av fred och kärlek. Förlåtelse finns överallt och i allting i islam. Var förlåtande, förespråka det som är bra och vänd dig bort från det onda. Vi måste berätta om kärlek, tillgivenhet, medkänsla och solidaritet. Naturligtvis finns det även muslimer som begår terror och människor som beter sig okunnigt, vem bombar civila till exempel? De kastar en bomb någonstans runt massor med barn. Givetvis ifrågasätts det om dessa är muslimer alls. Jag vet inte huruvida sådana typer är muslimer. En sak är säker, det är ologiskt att säga att dessa människor är muslimer och att muslimer betyder terror. Först måste man fastställa huruvida dessa människor är muslimer. Är de kapabla att skamlöst döda barn är de enligt min uppfattning inte muslimer. Det är oacceptabelt. Darwinistiska, materialistiska och marxistiska ungdomar börjar gradvis intressera sig för och älska islam mer, även om de förblir marxister. De förblir darwinister. De begår kommunistisk terror i islams namn. De gör vad de gjorde under kommunismen. De antar därför att det är mer motiverat. Men i deras själar finns fortfarande lusten för terror. Önskan om våld. Jag menar, även om personen inte säger att han är muslim, kommer han fortfarande göra det som marxist. Gör han inte det som marxist, gör han det som fascist. Men han kommer oundvikligen att göra det. Hans själ är sjuk. Därför är det respektlöst mot islam att säga att det finns terror i islam. Och det är ett enormt fel. Islam är känd som en religion av fred. Själva namnet betyder fred. Så ingen rationell person kan signera något sådant (Denge TV, 9 december 2008).
Alla befaller oss att göra goda handlingar En muslim är en person som följer Allahs befallningar och noggrant lever efter koranens moral, fred och harmoni. Detta gör världen till en vackrare plats och leder den till framgång. Muslimens mål är att leda människor till skönhet, godhet och välbefinnande. I koranen förklaras det såhär:
…Och gör gott mot andra såsom Gud har gjort gott mot dig, och stör inte ordningen på jorden och sprid inte sedligt fördärv, Gud är inte vän av dem som stör ordningen på jorden och fördärvar sederna.
En person som åtar sig den islamiska tron vill tjäna Allahs glädje och medkänsla och komma in i himmelriket. Han måste göra stora ansträngningar för att göra detta och anta en moral, godtagbar av Allah, medan han är i denna världen. De tydligaste tecknen på denna moral är medkänsla, medlidande, rättvisa, ärlighet, förlåtelse, ödmjukhet, uppoffring och tålamod. Den troende kommer att bete sig väl mot människor, försöka utföra goda gärningar och sprida godhet. I sina verser befaller Allah:
Vi har inte skapat himlarna och jorden och allt däremellan utan en plan och ett syfte. Och Stunden skall komma med räkenskap och dom. Förlåt dem därför Muhammad och överse med deras fel och brister.
…Och visa godhet mot era föräldrar och nära anförvanter, mot de faderlösa och de behövande, mot grannen som står er nära och grannen som är främling, mot vännen vid er sida och mot vandringsmannen och mot dem som ni rättmätigt besitter. Gud älskar inte de högmodiga och skrytsamma.
…Hjälp varandra i godhet och fromhet. Hjälp inte varandra till missgärningar och fiendskap. Och frukta Allah. Allahs straff är svårt.
De troendes ansvar De som inte känner någon oro för händelser, såvida händelsen inte direkt påverkar dem själva, saknar helt insikten att hänge sig åt osjälviskhet, broderskap, vänskap, ärlighet och den service religionen skänker människor. Under hela sitt liv försöker dessa människor serva sina egna egon genom att slösa sina tillgångar, helt omedvetna om de hot mänskligheten står inför. I koranen däremot, prisar Gud de vars moral strävar efter att göra gott för sin omgivning, som är bekymrade över de händelser som äger rum runt dem, och de som kallar människor till den rätta vägen. I en vers från koranen ges en metafor för dem som aldrig erbjuder något bra för andra och för dem som alltid vandrar på godhetens väg:
Och Gud framställer liknelsen om två män, varav en är stum och inte kan reda sig själv och är en börda för sin beskyddare; vilket uppdrag denne än ger honom, misslyckas han. Kan han jämställas med den som föreskriver rättvisa förhållanden mellan människor och själv följer rättens raka väg?
Som det framgår av koranen, är det uppenbart att de som är på ”den rätta vägen”, är de som ägnar sig åt sin religion, fruktar och lyssnar till Allah, håller andliga värden högt och är fyllda med iver att tjäna människor. Dessa människor är i allmänhet till för att tjäna mänskligheten och de för med sig stora fördelar för mänskligheten. Av denna anledning är det mycket viktigt för människor att lära sig den sanna religionen och leva efter den moral som förklaras i koranen – den sista uppenbarelsen från Allah. I koranen definierar Allah de människor som lever efter denna höga moral som följer:
De som, om Vi ger dem makt och myndighet på jorden, förrättar bönen och ger åt de fattiga och anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt. Allt går till sist upp i Gud.
Som det görs klart i verserna, vill Allah att de som tror på Honom uppför sig väl mot människor, samarbetar med varandra när det gäller godhet och undviker ondska. I Surat alAn’am, vers 160, lovar Allah att ”Den som för med sig en god handling skall belönas tiofalt, men den som för med sig en dålig handling skall bara straffas med vad som motsvarar denna handling och ingen orätt skall tillfogas dem.”
I koranen, beskriver Allah sig själv som Han som vet ”hemligheter i människors hjärtan” och uppmanar folk att ”undvika alla former av ondska”. Därför måste en muslim, vilket innebär ”en som överlämnar sig själv till Allah”, uppenbarligen vara någon som gör sitt bästa för att bekämpa terrorism i intellektuella och ideologiska termer.
En muslim förblir inte likgiltig för vad som händer runt omkring honom, och antar aldrig mentaliteten att ingenting betyder någonting så länge det inte skadar honom själv. Detta är på grund av att han har överlämnat sig till Allah. Han är Hans representant och ambassadör för godhet. Han kan därför inte vara likgiltig inför grymhet och terrorism. I själva verket är muslimen den största intellektuella fienden till terrorism, som dödar människor som inte gjort något fel. Koranens moral är emot alla former av terrorism och försöker förhindra den från början, det vill säga redan på idéns nivå. Den kräver fred mellan människor och att rättvisa får råda, och befaller människor att undvika oenighet, konflikter och ondska. Allah befaller oss att vara rättvisa Den sanna rättvisan som beskrivs i koranen befaller mannen att bete sig rättvist. Att inte göra någon diskriminering mellan människor för att skydda människors rätt, att inte tillåta våld oavsett omständigheterna, att stötta de förtryckta mot förtryckarna och hjälpa de behövande. Denna rättvisa kräver rätt för båda parter att skyddas när det fattas beslut i en tvist genom att bedöma alla aspekter av incidenten, åsidosätta alla fördomar, vara objektiv, ärlig, full av kärlek, barmhärtig och medkännande. Till exempel, så kommer någon som inte kan bedöma händelsen på ett skäligt sätt på grund av känslomässig påverkan, inte kunna fatta sunda beslut. Den som styr med rättvisa måste kunna sätta alla personliga känslor och åsikter åt sidan. Han måste behandla alla parter med rättvisa när de ber om hjälp, stötta det som är rätt under alla omständigheter, och inte avvika från den ärliga och sanna vägen. En person bör, införliva värdet av koranen i sin själ på ett sådant sätt, att han kan överväga andra parters intressen framför sina egna och bibehålla rättvisa, även om det skadar hans egna intressen.
Allah befaller i Surat an- Nisa’, vers 58 ”…när ni dömer mellan människor, döm rättvist”. I en annan vers, befaller Allah troende att agera rättvist, även om det är mot dem själva:
Troende! Slå vakt om rätten och rättvisan som Guds vittnen, även om det skulle vara till skada för er själva eller era föräldrar och nära anförvanter. Vare sig det gäller en rik man eller en fattig stackare är Gud närmast att döma såväl den ene som den andre. Låt därför inte era känslor för eller emot någon påverka er; då är det fara att ni avviker [från rättens väg]. Och om ni förvanskar sanningen eller undandrar er att vittna, är Gud väl underrättad om vad ni gör.
I koranen ger Allah en detaljerad beskrivning av rättvisa och informerar troende, att inför incidenter de stöter på, anta en troendes attityd och tillvägagångssätt att utöva rättvisa. Sådan vägledning är en stor tröst för troende och en nåd från Allah. Detta innebär, att de som är troende är ansvariga för utövandet av rättvisa på ett odelat sätt, både för att få Allahs godkännande och för att leva sina liv i fred och säkerhet.
Rättvisan som Allah befaller i koranen är den rättvisa som utövas lika mellan alla människor, utan hänsyn till språk, ras eller etnisk tillhörighet. Rättvisan i koranens mening varierar inte beroende på tid, plats och människor. I dagsläget i alla världens hörn, finns människor som utsätts för grym och orättvis behandling, på grund av färgen på deras hud eller på grund av deras ras.
Men, i koranen informerar Allah oss, att syftet med skapandet av olika stammar och folk är att ”de skulle lära känna varandra”. Olika nationer eller folk, alla vilka är tjänare av Allah, bör lära känna varandra, det vill säga lära sig om olika kulturer, språk, traditioner och förmågor. I korthet är ett av syftena med att skapa olika raser och nationer inte att skapa konflikter och krig, utan kulturell rikedom. Sådan variation är en belöning från Allahs skapelse. Det faktum att någon är längre än någon annan eller att hans hud är gul eller vit, gör honom inte överlägsen andra, men heller inte något att skämmas över. Varje drag en person har är ett resultat av Allahs målmedvetna skapelse, men inför Allah har dessa variationer inte någon som helst betydelse. En troende vet att någon når överlägsenhet endast genom att ha fruktan för Allah och för styrkan i hans tro på Allah. Detta faktum är relaterat till följande vers:
Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt. (Surat al-Hujurat, 13). Som Allah informerar oss i versen, att förstå rättvisa rekommenderat av Honom, innebär lika behandling, medkännande och fredlig behandling av alla, utan diskriminering mellan dem.
Hatet mot en gemenskap hindrar inte de troende att utöva rättvisa Hat och ilska är de största källorna till det onda och kommer sannolikt att hindra människor att fatta rättvisa beslut, tänka sunt och handla rationellt. Människor kan lätt orsaka alla typer av orättvisa mot människor de känner fiendskap inför. De kan anklaga dessa människor för handlingar de aldrig begått, eller bära falsk vittnesbörd mot dem även om de är medvetna om dess oskuld. På grund av sådan fiendskap kan människor utsättas för outhärdligt förtryck. Vissa människor undviker att vittna till förmån för de människor de misstycker med, även om deras oskuld är känd för dem, och de undanhåller bevis som skulle kunna styrka deras oskuld. Dessutom ser de nästan lite nöje i att betrakta misären dessa människor möter i form av orättvisa och stort lidande. Deras största oro, å andra sidan, är arr rättvisa ska skipas och att de oskyldigas oskuld blir bevisad.
På grund av detta, är det mycket svårt för människor i korrupta samhällen att lita på varandra. Folk oroar sig för att de kan falla offer för någon annan när som helst. Efter att ha förlorat sitt förtroende förlorar de också sina mänskliga känslor som medkänsla, broderskap och samarbete, och börjar istället hata varandra.
Men, känslorna som någon håller i sitt hjärta gentemot en annan person eller gemenskap, bör aldrig påverka den troendes beslut. Oavsett hur omoralisk eller fientlig en person må vara, så ställer den troende alla dessa känslor åt sidan och agerar och beslutar rättvist och rekommenderar det som är rättvist. Hans känslor för den personen kastar ingen skugga över hans visdom och samvete. Hans samvete inspirerar honom alltid att följa Allahs uppmaningar och råd, och aldrig överge gott uppförande eftersom det är ett kommando Allah ger i koranen. I Surat Ma’ida är det relaterat som följer:
Troende! Stå fasta på Guds sida som vittnen för rätt och rättvisa och låt inte avoghet mot människor förmå er att avvika från rättvisans väg. Gör rätt - det ligger gudsfruktan närmast; Gud är väl underrättad om vad ni gör. (Surat al-Ma'ida, 8). Relaterat till versen, att uppvisa en rättvis attityd är vad de flesta efterlever av fruktan för Allah. En troende person vet att han kommer uppnå Allahs välbehag endast när han agerar rättvist. Varje person som bevittnat hans eller hennes goda seder kommer lita på denna person, trivas i dess närvaro och lita på hans förmåga. Sådana människor behandlas med respekt även av sina motståndare. Deras attityd kan även leda vissa människor att tro på Allah.
Islam försvarar tankefrihet Islam är en religion som tillhandahåller och garanterar frihet, idéer, tankar och liv. Den har utfärdat kommandon för att förebygga och förbjuda spänningar, konflikter, förtal och negativt tänkande bland människor. På samma sätt är terrorism och alla former av våld medvetet förbjudet i islam, så även de minsta ideologiska påtryckningar:
Tvång skall inte förekomma i trosfrågor. Vad som är rätt handlande är nu klart skilt från fel och synd.
Påminn dem Muhammad! Din uppgift är att påminna – men över deras sinnen har du ingen makt.
Att tvinga människor att tro på en religion eller att anta former av tro är helt i strid med kontentan och andan i islamisk moral. Enligt islam är sann tro bara möjligt med fri vilja och samvetsfrihet. Naturligtvis kan muslimer råda och uppmuntra varandra om koranens funktioner. Alla troende är skyldiga att förklara koranens moral till människor på trevligaste möjliga sätt. De kommer att förklara det vackra i religionen i ljuset av versen, ”kalla människorna, Muhammad, med kloka och goda ord att följa din Herres väg…” (Surat an-Nahl, 125), men de måste också komma ihåg versen ”Det är inte din uppgift, Muhammad, att förmå människor att följa den raka vägen. Nej, Gud vägleder dem Han vill”. (Surat al-Baqara, 272).
De kommer aldrig ta till tvång eller någon fysisk eller psykisk press. Inte heller kommer de att använda något världsligt privilegium för att göra någon religiös. När de får negativ respons på det de säger, kommer muslimer svara något i stil med:
”Ni har er tro – och jag har min tro!”
I den värld vi lever i finns många olika samhällen med alla typer av trosuppfattningar: kristna, judiska, buddhistiska, hinduiska, ateister, deister och även hedniska. Muslimer som bor i en sådan värld måste vara medkännande mot alla trosuppfattningar de stöter på, oavsett vilka de är, och vara förlåtande, rättvisa och humana. Detta ansvar som ligger på de troende, är till för att bjuda in människor till det vackra i religionen av Allah, genom fred och medkänsla. Beslutet om att inte förverkliga dessa sanningar, eller inte tro, ligger på den andra parten. Att forcera den personen att tro, eller påtvinga honom något, är ett brott mot koranens moral. I själva verket utfärdar Allah en påminnelse till de troende i koranen: Om detta hade varit din Herres vilja skulle alla jordens invånare helt visst utan undantag ha antagit tron. Men kan du, Muhammad, påtvinga människorna tron?
Vi vet vad de, som förnekar uppståndelsen, säger, och du, Muhammad, kan inte tvinga dem att tro; men varna med Koranens ord dem som fruktar Min varning!
En samhällsmodell där man tvingar människor att dyrka är helt emot den islamiska moralen. Tro och tillbedjan bör riktas till Allah genom den fria viljan hos individen. Om systemet påtvingar tro och tillbedjan på människor kommer de att agera som religiösa på grund av rädsla för systemet. Detta skulle innebära att hyckleri uppmuntras och ingen muslim skulle godkänna det. Ur en islamisk moralisk synvinkel är det enda som verkligen räknas, att religion bör efterlevas för Allahs välbehag, i en miljö där människors samvete är fritt.
Islams historia är full av medkännande och förstående praxis av muslimska härskare som har respekterat alla religioner och skapat religionsfrihet med sina egna händer. Till exempel, Thomas Arnold, en brittisk missionär anställd hos den indiska regeringen. Arnold beskriver med följande ord att islamisk moral främjar frihet:
Men, med organiserade ansträngningar att försöka påtvinga acceptans av islam på den ickemuslimska befolkningen, eller med systematisk förföljelse försöka utrota den kristna religionen, hör vi ingenting. Hade Kalifer valt detta tillvägagångssätt, kunde de ha sopat bort kristendomen lika lätt som Ferdinand och Isabella drev islam ur Spanien, eller som Ludvig XIV gjorde protestantismen straffrättsligt i Frankrike, eller höll judarna utanför England i 350 år. De orientaliska kyrkorna i Asien var helt avskurna från gemenskapen med resten av kristenheten, och ingen skulle ha lyft ett finger för deras räkning, som kätterska samfund. Att dessa kyrkor överlevt till våra dagar är ett starkt bevis på den allmänt toleranta attityden från Muhammadans regering gentemot dem.
Islam ansluter sig till tankefrihet och trosfrihet Adnan Oktar: demokrati och laicism dominerar kärnan i islam. Detta beror på att laicism är ett system som eliminerar hyckleri. Med andra ord så kan någon öppet och ärligt avslöja att han inte är religiös, att han är ateist eller medlem i en annan religion, eller att han har andra trosuppfattningar. Det är laicism som gör detta möjligt, och det är något som redan finns i islam. Demokrati är också något som finns inom islam. Vill demokrati lära sig något måste den lära sig det från islam. Med andra ord, demokrati vilar på islam. Som Ni vet är islam en mycket gammal tro. Den kommer från profeten Adam (as). Demokrati är något, en idé, som dök upp senare, återigen på grund av islam. Så både demokrati och laicism finns redan i islam. Kultur, kunskap och kärlek är de största vapnen. Islams moraliska värderingar kommer styra världen genom kultur, kunskap och kärlek, det händer här och nu, och så fortsätter det. Människor ser det, men är ännu inte medvetet medvetna om det. Men det går framåt, steg för steg, och faktiskt i snabbt tempo ((Indonesia's Antara News Agency, September 2008).
Islam kommer att spridas genom kärlek, vetenskap och förnuft Adnan Oktar: darwinister fortsätter att tillämpa idéer från Lenin, Stalin, Hitler och Mussolini. Stalin, Lenin, Mussolini och Hitler var darwinister och förklarade uttryckligen att de hämtade sina idéer och filosofier från darwinismen. I sina böcker och verk upprätthåller de den ständigt pågående konflikten i universum, att människan endast kan utvecklas genom krig, att krig i världen är avgörande och att anarki och terror är oumbärliga. De har injicerat okunniga muslimer med samma idé. De har lärt dem att konflikter, anarki och terror är viktigt. De har utbildat dem i Amerika, Storbritannien och europeiska länder och gett dem en terroristisk- anarkistisk anda. Men Islam ska spridas genom kärlek, broderskap, fred, förnuft och vetenskap. Det är Hazrat Mahdi (AS) och profeten Jesus (as) som kommer göra det. Tillkomsten av Hazrat Mahdi (as), tillsammans med profeten Jesus (as), är nära förestående, Insha’Allah. Messias (as) kommer att återvända inom 15-20 år, Insha’Allah. Vi kommer att se Messias (as), (ABN Radio, 15 November 2009).
Allah förbjuder mord på oskyldiga människor Att döda en person utan anledning är en av de största synderna relaterat till koranen:
…att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet. Trots att Våra sändebud har kommit till dem med klara vittnesbörd, fortsätter många bland dem att begå ohämmat övervåld på jorden.
Och de anropar aldrig en gudom vid sidan av Gud och de berövar aldrig en människa livet - som Gud har förklarat heligt - annat än i rättfärdigt syfte, och de avhåller sig från äktenskapsbrott. Den som begår dessa svåra synder skall få sona dem med en exemplarisk bestraffning.
Som verserna antyder, kommer en person som dödar oskyldiga människor utan anledning, hotas med en stor plåga. Allah informerar oss att döda en enda människa är lika illa som att mörda alla människor på jorden. En person som observerar Allahs gränser kan inte skada en enda människa, än mindre massakrera tusentals oskyldiga människor. De som tror att de kan undvika rättvisan och därmed straff i denna värld kommer aldrig att lyckas, för de måste redovisa för sina gärningar i närvaro av Allah. Det är därför troende, som vet att de kommer redogöra för sina gärningar efter döden, är mycket noggranna med att följa Allahs gränser.
Allah befaller att de troende ska vara medkännande och barmhärtiga Islamisk moral beskrivs i versen:
Det innebär också att vara en av dem som tror och som uppmanar varandra att ha tålamod och uppmanar varandra att visa medkänsla med de sämre lottade. Dessa är de rättfärdiga som hör till den högra sidan.
Som vi ser i denna vers, är en av de viktigaste funktionerna i moralen som leder de troende till frälsning på domedagen, och inträde till paradiset, att ”vara en av dem som tror och uppmanar varandra att visa medkänsla”.
Den verkliga källan till medlidande är kärleken till Allah. En persons kärlek till Allah ger upphov till hans känslor att kunna känna kärlek till de saker Allah skapat. Någon som älskar Allah känner en direkt länk och närhet till de saker Han skapat. Denna starka kärlek och närhet han känner för Herren, som är hans och hela mänsklighetens skapare, leder honom att visa den tilltalande moral som befalls i koranen. Sann medkänsla framstår när han lever efter denna moral. Moralen är full av kärlek, medkänsla och uppoffringar. Det beskrivs i följande verser:
De av er som åtnjuter en gynnad ställning och lever i välstånd får aldrig vägra att hjälpa sina närmaste och de nödställda och dem som övergett ondskans rike för Guds sak; har dessa begått fel skall de förlåta dem och glömma. Eller önskar ni inte att Gud skall ge er Sin förlåtelse? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. (Surat an-Nur, 22). Till dem hör också de som var bofasta i staden och antog tron före utvandrarnas ankomst, och som med kärlek bemötte alla som sökte tillflykt hos dem och inte missunnade dem vad de fick ta emot, utan tvärtom gav dem företräde, trots att de själva måste göra uppoffringar. De som värjer sig för girighetens frestelser - dem skall det gå väl i händer. (Surat al-Hashr, 9).
Och de som har antagit tron och utvandrat från ondskans rike och strävar och kämpar för Guds sak, och de som har gett utvandrarna husrum och hjälp - de är de verkligt sanna troende. Gud skall förlåta dem deras synder och frikostigt sörja för deras behov.
Tillbe Gud och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans sida. Och visa godhet mot era föräldrar och nära anförvanter, mot de faderlösa och de behövande, mot grannen som står er nära och grannen som är främling, mot vännen vid er sida och mot vandringsmannen och mot dem som ni rättmätigt besitter. Gud älskar inte de högmodiga och skrytsamma.
Offergåvorna är avsedda enbart för de fattiga och de nödställda och för dem som har hand om insamlandet av dem och för att vinna hjärtan för tron och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och för att lätta de skuldtyngdas bördor och för kampen för Guds sak och för vandringsmannen. Detta har Gud föreskrivit; Gud är allvetande, vis. (surat at-tawbah, 60).
Denna höga moral som begärs av de troende, beskriven i koranen, härrör från deras djupa kärlek till Allah. Tack vare sin hängivenhet till Honom, följer de noggrant den moral Han predikar i koranen. Troende försöker aldrig få andra att känna skuld på grund av den medkänsla de visar eller den hjälp de erbjuder människor, inte ens ett tack förväntar de sig. Deras verkliga syfte är att försöka få Allahs välbehag till följd av den moral de uppvisar, eftersom de vet att de kommer ställas till svars för sin moral på domedagen. I koranen har Allah uttryckligen förmedlat att helvetet blir resultatet för dem som medvetet vägrar leva efter den moral som finns i koranen:
Vad förde er till helveteselden? De skall svara:
Vi hörde inte till dem som bad och vi gav inte heller den nödställde att äta.
Då skall befallningen ges:
"Grip honom och slå honom i en krage av järn och låt helvetets lågor sveda honom. Kedja därefter ihop honom med andra syndare i en kedja vars längd är sjuttio alnar; han ville nämligen inte tro på Guds höga majestät, och uppmanade ingen att ge den fattige att äta.
Vad anser du om den människa som förnekar Domen? Det är samme man som motar undan den faderlöse och som inte uppmanar någon att ge dem som lider nöd att äta.
…och ni uppmanar inte varandra att ge den nödställde att äta. (Surat al-Fajr, 18). Som vi ser i dessa verser, beskrivs en muslim i koranen som den mest kärleksfulla och medkännande av sin natur. Ingen som har denna natur kan samtycka till terrorism eller våldshandlingar riktade mot oskyldiga människor. Terroristiska karaktärer är den exakta motsatsen till koranens moral. En terrorist är en hänsynslös person som ser på världen med hat och som vill döda, förstöra och utgjuta blod. En muslim som uppfostrats i koranens moral förväntas att se alla med kärleksfulla ögon, respektera idéer av alla slag, skapa harmoni där det finns oenighet, tona ned spänningar, omfamna alla sidor och bete sig moderat. Samhällen som består av människor som dessa kommer att styras av en mer utvecklad civilisation och njuta av en ökad social moral, harmoni och rättvisa än den som kan ses i de mest moderna nationer idag.
Allah befaller förlåtelse och medkänsla Begreppen förlåtelse och medkänsla, beskrivna i ord, ”ha överseende med människor” (Surat al A’raf, 199) är en av de mest grundläggande principerna i islam.
När vi tittar på islams historia ser vi tydligt hur muslimerna har anammat denna viktiga del av koranens moral i samhällslivet. Något vi ska överväga i kommande delar av boken, är att muslimer alltid fört med sig en atmosfär av frihet och förståelse vart de än har gått. De har gjort det möjligt för människor med olika religioner, språk och kulturer att leva tillsammans i fred och harmoni under samma tak och har förutsatt fred och harmoni för sina egna medlemmar. En av de viktigaste orsakerna till det sekellånga ottomanska imperiets existens, som spreds över en enorm region, var stämningen av medkänsla och förståelse som den islamiska moralen förde med sig. Muslimer, som varit kända för sin förstående och kärleksfulla natur i århundraden, har alltid varit de mest medkännande och rättvisa människor. I denna multinationella struktur har alla etniska grupper haft rätt att leva i enlighet med sina egna religioner och sina egna regler.
Sann medkänsla och förståelse kan bara skapa fred och välstånd i världen när den genomförs enligt de riktlinjer som finns i koranen. Detta visar versen som lyder:
”Den goda handlingen och den dåliga handlingen kan inte ställas sida vid sida. Jaga bort den dåliga handlingen med en bättre - den som var din fiende kan bli din nära vän!”.
I verserna i koranen, har Allah alltid beskrivit förlåtelse som en överlägsen kvalité, och i en vers, har han gett den goda nyheten att ett sådant beteende kommer att belönas: ”Svaret på ett ont som någon har lidit är ett motsvarande ont tillfogat gärningsmannen; men den som förlåter och söker försoning med sin fiende skall få sin lön av Gud; Han är inte vän till dem som begår övergrepp.” (Surat ash-Shura, 40). I en annan vers, är vissa egenskaper hos de troende beskrivet som: ”de som ger åt andra såväl i välfärdens dagar som i tider av brist och som lägger band på sin vrede och förlåter sina medmänniskor - Gud älskar dem som gör det goda och det rätta - . (Surah Al’Imran, 134). Allah har uppenbarat i koranen att det är dygdigt beteende att förlåta någon även om de har gjort fel. En vers i ämnet lyder:
”… Och du kommer om och om igen att möta trolöshet och svek från deras sida, utom hos ett fåtal, men förlåt dem och glöm vad de gjort. Gud älskar dem som gör gott mot andra.”
Allt detta visar att moralen som islam rekommenderar till mänskligheten bringar fördelar som fred, harmoni och rättvisa till världen. Det barbariska, känt som terrorism och så oroväckande i världens nutid, är ett verk av okunniga och fanatiska människor helt främmande för koranens moral, och har absolut ingenting med religion att göra. Lösningen för dessa människor och grupper, som försöker utföra barbari förklädda i religion, är undervisning i den verkliga koranens moral. Med andra ord, islam och koranens moral är lösningen på terrorismens gissel, inte anhängare av den.
Muslimer är tillgivna och medkännande Adnan Oktar: det är naturligtvis en synd att bomba och mörda, att döda oskyldiga människor, kvinnor och barn. Detta är inget som en muslim kommer göra. Muslimer är tillgivna och medkännande, och förutsättningarna för krig finns i koranen. Det var också angett hur dessa saker skulle utföras i vår profets (saas) tid. Vår profet (saas) accepterade aldrig masslakt av oskyldiga människor, eller några fientligheter, i avsaknad av ett klimat i krig med defensiva syften. Inte heller finns det någon annanstans i koranen. Därför är den bästa och mest effektiva kampen i dessa dagar att prata med människor som är öppna för rationella kunskaper och förslag. Vi fick utmärkta resultat efter sändningen av min Atlas till Europa. Vi bombade inte någon. Vi förklarade saker för dem ordentligt. Vi sände dem böcker. De borde spendera sina pengar på böcker snarare än på bomber. Det skulle vara mycket mer värdefullt för dem att spendera sina pengar på böcker istället för på bomber. Det bästa sättet är förslag. Övertyga människor. Att prata med dem. Vi vet att vår profet (saas) vandrade genom Ukas marknad, predikande. Vi vet att han förflyttade sig genom marknaderna. Vi vet att törnen kastades i hans väg och att inälvor från kameler kastades på honom. Heliga profeten (saas) predikade ordet, trots hån och svåra förhållanden, trots tryck och förolämpningar. Och han var aldrig utsliten. Han skickade brev och sändebud till många platser. Han skickade Hazrat Dihye till Istanbul, till exempel. Och han kom och predikade här. Predikanter reste så långt som till Spanien. Och de använde aldrig tvång i predikandet av ordet. De beskrev religionen genom att få människor att älska den, genom att leva efter den, med kärlek och innerlighet. Filosofi är mycket viktigt i vår tid, darwinism och materialism beskrivet av Said Nursi, naturalismens idé, detta är nutidens största idol. Den stora idol behövde krossas. Vad vi gjorde var att krossa den stora idolen. Det har varit en stor chock i Europa. Alla tidningar i Europa, i Frankrike och Italien, rapporterade med förvåning och häpnad. Och mycket tydliga resultat erhölls. Vi ser i undersökningar att darwinismen har kollapsat i Europa. Tack vare Allah, Han gjorde en sådan framgång. Det betyder att Allah skänker framgång om människor strävar genom måttliga aktiviteter och förslag. Vi ser detta, insha’Allah (Al Baghdadia TV, June 2008).
Koranens syn på krig I koranen presenteras krig som ”en oönskad skyldighet” som måste utföras med strikt iakttagelse av särskilda humana och moraliska riktlinjer och som inte får tillgripas utom när det är absolut oundvikligt. I en vers i koranen, förklaras det att de som börjar krig är de icke troende och att Allah inte godkänner krig:
…Var gång de tänder krigets eldar, låter Gud dem slockna. Deras hela strävan är att störa ordningen på jorden och att sprida sedefördärv - och Gud är inte vän av dem som stör ordningen på jorden.
Om det uppstår en konflikt, innan de vidtar ett krig, måste de troende vänta tills striderna blir obligatoriska. Troende får kämpa först när den andra parten attackerar och inga andra alternativ än krig kvarstår:
Men om de lägger ned vapnen skall de se att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
En närmre granskning av profeten Muhammads (saas) liv visar att krig var en metod som tillgreps i defensivt syfte enbart i oundvikliga situationer.
Uppenbarelsen av koranen till profeten Muhammad (saas) fortsatte under en period av 23 år. Under de första 13 åren av denna period levde muslimer som en minoritet i förtryck under en hednisk order i Mecka. Många muslimer trakasserades, misshandlades, torterades och till och med mördades och fick sina hus och ägodelar plundrade. Trots detta ledde muslimerna sina liv utan att tillgripa våld och kallade alltid hedningarna till fred. När förtrycket av hedningarna eskalerade outhärdligt emigrerade muslimerna till staden Yathrib, som senare döptes till Medina, där de kunde upprätta sin egen ordning i en friare och vänligare miljö. Även om de upprättat sitt eget system kom det inte på fråga att ta upp vapen mot de aggressiva hedningarna i Mecka. Först efter följande uppenbarelse, befallde profeten (saas) sitt folk att förbereda sig för krig:
Tillåtelse att kämpa har de mot vilka ett orättfärdigt krig förs - och Gud har makt att ge dem stöd - de som i strid mot all rätt jagas bort från sina hem därför att de säger:
"Gud är vår Herre!"
I korthet, muslimer var tillåtna att föra krig bara för att de var förtryckta och utsatta för våld. För att uttrycka det på ett annat sätt, Allah beviljade tillstånd för krig endast i defensivt syfte. I andra verser varnas muslimer för att använda onödig provokation eller våld:
Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare.
Efter avslöjandet av dessa verser, inträffade flera krig mellan muslimer och de hedniska araberna. I inget av dessa krig var dock muslimerna den anstiftande parten. Dessutom inrättade profeten Muhammad (saas) en säker och fredlig social miljö för muslimer och hedningar genom att båda signerade fredsavtalet Hudaybiya, vilket medgav hedningarna de flesta av deras förfrågningar. De som bröt mot villkoren i avtalet och åter startade fientligheterna var hedningarna. Med snabba konverteringar till islam mönstrade de islamiska arméerna en stor flotta mot de hedniska araberna. Men, profeten Muhammad (saas) erövrade Mecka utan blodsutgjutelse och i en anda av medkänsla. Profeten Muhammad (saas) hämnades inte på de hedniska ledarna i staden. Han skadade inte någon av dem, förlät dem och behandlade dem med den största förståelse. Hedningarna, som senare skulle komma att konvertera till islam av egen fri vilja, kunde inte låta bli att beundra en sådan ädel karaktär i profeten (saas).
Inte bara under Meckas erövring, utan också under alla strider och erövringar som gjorts under profeten Muhammads (saas) tid, har oskyldiga och försvarslösa människor skyddats minutiöst. Profeten Muhammad (saas) påminde de troende om detta flertalet gånger och genom att själv praktisera det blev han en förebild för andra att följa. I själva verket ledde han de troende som var på väg att gå i krig med följande ord: ”Gå i krig i anslutning till Allahs religion. Rör aldrig de äldre, kvinnor eller barn. Förbättra alltid deras situation och var snäll mot dem. Allah älskar dem som är uppriktiga”. Allahs sändebud (saas) klargjorde också attityden muslimer måste anta även när de är mitt i en rasande kamp:
Döda inte barn. Undvik att röra vid människor som ägnar sig åt att dyrka kyrkor. Mörda aldrig kvinnor och äldre. Sätt inte träd i brand och skär inte ner dem. Förstör aldrig hus! De Islamiska principerna Allah förkunnar i koranen står för profeten Muhammads (saas) fredliga och tempererade politik. I koranen, befaller Allah troende att behandla ickemuslimer vänligt och rättvist:
Gud förbjuder er inte att visa godhet mot dem som inte bekämpar er på grund av er tro och inte driver ut er ur era hem, och Han förbjuder er inte att bemöta dem med rättvisa. Allah älskar dem som är rättvisa.
I ovanstående vers framgår det hur muslimer bör bete sig mot icke-muslimer. En muslim bör behandla alla icke-muslimer vänligt. I en situation där denna fiendskap orsakar våldsamma attacker mot muslimer, det är då de för krig mot dem. Muslimer bör agera rättvist mot dem genom att beakta de humana aspekterna av situationen. Alla former av barbari, onödiga våldshandlingar och orättfärdig aggression är förbjudet enligt islam. I en annan vers, varnar Allah Muslimerna för detta, och förklarar de under inga villkor bör falla i orättvisa:
Troende! Stå fasta på Guds sida som vittnen för rätt och rättvisa och låt inte avoghet mot människor förmå er att avvika från rättvisans väg. Gör rätt - det ligger gudsfruktan närmast; Gud är väl underrättad om vad ni gör. (Surat al-Ma'ida, 8). Endast försvarskrig är tillåtet i islam Adnan Oktar: hon betonar att det finns våld i islam. Tvärtom, det finns bara defensiva krig i islam. Det finns inga offensiva krig för attack och inga plötsliga erövringskrig. Det finns ingen sådan sak som att säga ”kom, låt oss ta vår fiendes land eller ta dess mark”. Om någon angriper dig, då försvarar du dig för att rädda ditt liv. Det är vad som hände. Alla krigen i tiden för vår Profet (saas) var defensiva. I Trench (Hendeks) krig, som framgår av namnet, byggdes det diken ifall de skulle bli attackerade. Varför annars omge sig av skyttegravar? Det enda syftet är att försvara sig. Människor på den tiden, som motsatte sig vår profet (saas), var okunniga, blodtörstiga psykopater inblandade i morden. Det fanns ingen polis i dessa dagar, ingen domare, ingen åklagare, inga domstolar, ingenting.
De hängde och slaktade som de ville. Vad skulle profeten (saas) göra? Det fanns de rena unga muslimska flickorna, barnen och deras mödrar, systrar. Deras fiender dök upp och sa ” vi ska döda dem alla. Vi ska våldta och vanära dem alla”. Och så kom de och dödade. Vad förväntades Han, profeten (saas) att göra? Självklart försvarade han dem alla. Det är en religiös plikt. Men hon frågar ”varför försvarade han sig själv?” Vad är detta för en fråga? Om någon attackerade henne, skulle hon inte försvara sig själv? Låt oss se vad hon skulle göra om hon kontaktats av en psykopat? Självklart skulle hon också försvara sig. Vad skulle vara mer legitimt än det? Varje land och varje individ kommer att försvara sig mot attacker, rätten till självförsvar. Det är därför en mycket primitiv handling av denna kvinna att försöka attackera islam, koranen och religionen så okunnigt, att dra nytta av okunnigheten bland allmänhetens medlemmar (Adıyaman Asu TV, 5 April 2010).
Betydelsen av begreppet ”Jihad”
Ett annat begrepp som förtjänar ett förtydligande i samband med vår diskussion är begreppet ”jihad”.
Den exakta innebörden av ”jihad” är ”insats”. Således, i islam ”att utföra jihad” är ”att visa ansträngning, att kämpa”. Profeten Muhammad (saas) förklarade att ”den största jihad är den en person bedriver mot sin lägre själ”. Det som menas med ”lägre själ” här är själviska önskningar och ambitioner.
Bedömt ur koranens synvinkel, kan ordet ”jihad” också betyda en kamp utförd på intellektuella grunder gentemot dem som förtrycker människor, behandlar dem orättvist, utsätter dem för tortyr och grymhet och kränker legitima mänskliga rättigheter. Syftet med denna kamp är att åstadkomma rättvisa, fred och jämlikhet.
Användning av begreppet ”jihad” för aggressiva handlingar gentemot oskyldiga människor, som handlar om terror, är orättvist och en stor snedvridning av begreppets verkliga innebörd.
Att döda sig själv (begå självmord) är förbjudet i koranen En annan viktig fråga som uppstod i kölvattnet under de senaste terroristangreppen mot USA är den om självmordsattacker. Vissa människor som är dåligt informerade om islam har gjort felaktiga påståenden om att islam, religionen av fred och kärlek, tillåter självmordsattacker, medans det i islam är förbjudet att döda både sig själv och andra människor. I orden, ”döda inte er själva” (Surat an-Nisa’, 29) har Allah deklarerat självmord som en synd. I islam är det förbjudet för alla att döda sig själv, oavsett anledning. Att begå självmord, och utföra självmordsattacker och därmed orsaka tusentals oskyldiga människors död, är en total kränkning av islamisk moral. Allah säger i koranen att det är en synd att göra slut på sitt eget liv. Av den anledningen, är det omöjligt för någon som tror på Allah och håller sig till koranen att göra något sådant. De enda som kan göra något sådant är de som har en väldigt felaktig uppfattning av religionen, som inte har en aning om koranens sanna moral, som misslyckas med att använda sitt förnuft och samvete, som är under inflytande av ateistiska ideologier och som blivit hjärntvättade med känslor av hat och hämnd. Alla måste motsätta sig sådana handlingar.
Muslimer måste kämpa genom kunskap och idéer REPORTER: Ja, kan du tala lite om terror? Det sker självmordsattacker i Afghanistan. Är det accepterat i islam? Kan man utföra jihad genom att döda sig själv?
Adnan Oktar: Vilka skäl finns det för självmord? Först och främst, självmord är en synd. Att döda en oskyldig människa utan anledning är något som förtjänar en bestraffning av evigt helvete. Någon som dödar sig själv har dödat en människa och därmed begått en fruktansvärd synd, och eftersom han avviker utan ånger riskerar han att spendera evigheten i helvetet. Det är därför en muslim bör utbilda, snarare än att döda sig själv, och öka sina kunskaper, kärlek, tillgivenhet, medkänsla och styrka och gå och predika för folket. Det finns ingen anledning att gå och bomba människor. Gå och predika för dem, berätta för dem om islam. Det fanns en period, som ni vet, i vår profets (saas) tidiga år då han inte avslöjade sig själv. De började predika i hemlighet, och först senare öppet. De var förolämpade, förtryckta, misshandlade och blev svurna åt, de var alienerade och utsattes för sanktioner och de till och med övergav sitt land och immigrerade till ett annat. De predikade bland alla dessa många svårigheter, och muslimer måste predika på samma sätt, predika och förklara. Men de kan inte vara till någon nytta genom att bomba och hänga människor. Det är fel. Det är oförenligt med koranen, med de moraliska värderingarna av koranen, och med logik och förnuft.
Om de öppnar madrassas är det bra, masha’Allah. Låt dem beskriva tro och religion och tala om vetenskap. Den kan arbeta mot darwinism och riva dess filosofier och delta i seriösa intellektuella aktiviteter mot marxism, leninism, kommunism och fascism. Låt dem höja sina nivåer av kultur, bära fläckfria kläder och sprida moraliska dygder överallt. Det är sättet att sprida islam. Men det finns inget utrymme i islam att spilla blod från oskyldiga människor, det har ingenting med någonting att göra, att bomba dem och slita dem i bitar. Detta är saker vår profet (saas) aldrig uppmuntrat, och inget som har en plats i koranen, det introducerades senare fruktansvärt fult. Och de syndar genom dessa fula handlingar. Rätt sak att göra är att göra dessa madrassas till fredliga trädgårdar. Att etablera fina, moderna, madrassas, att undervisa och upplysa folk där, inte sant? Att sprida kärlek, fred, brödraskap, mänsklighet, iver att hjälpa andra, kort sagt, att undervisa och sprida moraliska dygder. Du kan inte sprida tron genom att bomba människor, det har exakt motsatt effekt. Terror är totalt skadligt. Men tron kommer genom verksamheter av de slag jag beskrivit spridas med snöbollseffekten och kommer leda till att de islamiska värderingarna kommer styra hela världen, Inshallah (Afghanistan Ayna, 12 December 2008).
Godhet, kärlek och mänsklighet i Islams historia För att summera de fakta vi hittills har sett, islam är en religion av fred, kärlek och medkänsla. Denna sanning är accepterad av många icke-muslimska historiker och teologer. En av dessa är den brittiske historikern Karen Armstrong, en före detta nunna och expert på mellanösterns historia. I hennes bok, Heliga Kriget, som behandlar historien om de tre gudomliga religionerna gör hon följande kommentarer:
”…ordet islam kommer från samma arabiska rötter som ordet fred och koranen fördömer krig som en onormal situation opponerat Allahs vilja… Islam motiverar inte ett totalt aggressivt utrotningskrig… Islam medger att krig ibland är oundvikligt och ibland en positiv skyldighet för att avsluta förtryck och lidande. Koranen lär ut att krig måste vara begränsat och ske på ett så humant sätt som möjligt. Mohammad fick kämpa inte bara mot Mecka utan även mot de judiska stammarna i området, och de kristna stammarna i Syrien som planerade offensiven mot honom i allians med judar. Ändå fördömde inte Mohammad Bokens Folk. Hans muslimer var tvungna att försvara sig själva men de kämpade inte ett ”heligt krig” mot sina fienders religion. När Mohammad sände sin Freedman Zaid i spetsen för den muslimska armén mot de kristna, sade han till dem att slåss tappert men humant för Allah. De fick inte ofreda präster, munkar och nunnor och inte heller de svaga och hjälplösa som inte kunde slåss. Det fick inte förekomma någon massaker av civila och inga träd fick skäras ner, inte heller några byggnader fick förstöras. Kaliferna som efterträdde profeten Mohammad (saas) var också mycket känsliga i att utöva rättvisa. I erövrade länder, ledde både den inhemska befolkningen och de nytillkomna sina liv i fred och säkerhet. Abu Bakr (ra), den första kalifen, krävde att hans folk i dessa länder skulle anta en rättvis och medkännande attityd. Alla dessa attityder överensstämde med koranens värderingar. Abu Bakr (ra) gav följande kommando till sin armé före den första syriska expeditionen:
Stop, åh folk, så jag kan ge er tio regler att hålla i hjärtat: Begå inte förräderi, avvik heller inte från den rätta vägen. Du får inte förstöra, heller inte döda ett barn eller äldre man och kvinna. Förstör inte en palm eller bränn upp den i eld och klipp inte något fruktbart träd. Du får inte dräpa någon i flocken eller hjordarna, eller kameler, spara till ditt uppehälle. Du kommer sannolikt att passera människor som vigt sina liv åt monistiska tjänster, lämna dem till det vilket de vigt sina liv. Du kommer sannolikt likaså finna människor som kommer lägga fram måltider av många slag för dig. Du kan äta, men glöm inte nämna Allahs namn. Omar ibn al-Khattab (ra), som efterträdde Abu Bakr (ra), var känd för hur han utövat rättvisa och gjort avtal med ursprungsbefolkningen i de erövrade länderna. Vart och ett av dessa kontrakt har visat sig vara ett exempel på medkänsla och rättvisa. Till exempel, i sin deklaration att bevilja skydd för kristna i Jerusalem och Lod, försäkrade han att kyrkorna inte skulle bli demolerade och garanterade att muslimerna inte skulle bedja i grupp i kyrkorna. Hazrat Omar (ra) garanterade samma villkor för de kristna i Betlehem. Under erövringen av Medain, i förklaringen om skydd som getts till Nestorian patriarken Isho’yab lll (650-660 e.Kr.), deklarerades det igen att kyrkorna inte skulle rivas och att ingen byggnad skulle omvandlas till ett hus eller en moské. Brevet som skrevs av patriarken till biskopen av Fars (Persien) efter erövringen är mest slående, på så sätt att det visar förståelse och medkänsla av muslimska härskare till Bokens Folk med den kristnes ord:
Till Araberna som Allah i denna tid givit regeringen av världen… förfölj inte den kristna religionen. Sannerligen, de främjar det, hedra våra präster och helgon av Herren och ge fördelar till kyrkor och monasteries.
Följande dokument av Omar (ra) visar oss den form av kärlek och medkänsla Allah medger sina män, under förutsättning att han antar de karaktärsdrag som beskrivs i koranen: Detta är den säkerhet som ”Umar, Allahs tjänare, befälhavare för de troende, ger till folket av Aelia. Han ger till alla, vare sig sjuk eller frisk, säkerhet för deras liv, deras ägodelar, deras kyrkor och deras kors och allt som rör deras religion. Deras kyrkor får inte ändras till boplatser, eller förstöras, inte heller ska dem eller deras privilegier på något sätt minskas, inte heller invånarnas kors eller några av deras ägodelar, inte heller ska någon begränsning tillföras dem i fråga om deras tro, inte heller ska någon av dem skadas.
Alla dessa är mycket viktiga exempel som avslöjar förståelse av rättvisa och förståelse av sanna troende. I en vers beordrar Allah följande:
Gud befaller er att till den rättmätige ägaren återlämna det som ni fått er anförtrott och att, när ni dömer mellan människor, döma rättvist. Gott, ja, förträffligt är det som Gud förmanar er till. Gud hör allt, ser allt.
Canon Taylor, en av missionsledarna i den anglikanska kyrkan, uttrycker i ett av sina tal skönheten som avslöjas i den islamiska moralen:
Det (islam) förde ut de grundläggande dogmerna ur religionen – enheten och storheten i Allah, att Han är barmhärtig och rättfärdig, att Han hävdar lydnad till Hans vilja, resignation och tro. Det proklamerade människans ansvar, ett framtida liv, en dag av dom, och akter vedergällning faller över de ogudaktiga, och verkställ skyldigheterna för bön, allmosor, fasta och välvilja. Det åsidosatte konstgjorda dygder, religiösa bedrägerier och dårskaper, perversa moraliska känslor och de verbala nyanserna av teologisk disputation. Det gav hopp till slaven, brödraskap till mänskligheten och erkännande till grundläggande fakta om människans natur.
Det falska påståendet att människor i erövrade länder konverterade till islam under hot har också blivit motbevisat av västerländska forskare, och den rättvisa och medkännande attityden hos muslimer har bekräftats. L. Browne, en västerländsk forskare, förklarar denna situation med följande ord:
Förresten avyttrar dessa väletablerade fakta idén som är allmänt känd i de kristnas skrifter att muslimer, vart de än gick, tvingade människor att acceptera islam där svärdet pekade. I sin bok, The Prospects of Islam, går Brown på med att säga att det verkliga motivet bakom muslimernas erövringar var broderskap inom islam. Den största majoriteten av de muslimska administratörerna, som har regerat över de muslimska länderna genom historien, fortsatte att behandla medlemmar av andra religioner med största medkänsla och respekt. Inom gränserna för alla islamiska stater, bodde både judar och kristna i säkerhet och åtnjöt frihet.
Seljuk turkarnas regeringstid och Ottomanska imperiet var också märkt av islamisk rättvisa och barmhärtighet. I sin bok, The preaching of Islam, förklarar Thomas Arnold de kristnas villighet att komma under Seljuks styre på grund av denna inställning:
Denna samma känsla för säkerhet i ett religiöst liv under muslimskt styre, ledde många kristna av asiatisk minoritet att även, under ungefär samma tid, välkomna tillkomsten av Saljuq turkarna som deras befriare… Under Michael Vll (1261-1282) regeringstid blev turkarna ofta inbjudna av den asiatiska minoritetens invånare, att ta besittning inne i de mindre städerna, så att de kunde fly från tyranni av imperiet, och både rika och fattiga emigrerade ofta dit turkarna dominerade.
Malik Shah, härskare över det islamiska seldjukiska imperiet under dess ljusaste ålder, närmade sig människorna i de erövrade länderna med stor medkänsla och rättvisa och blev därmed ihågkommen med respekt och kärlek av dem. Alla objektiva historiker hänvisar till Malik Shahs rättvisa och medkänsla i sina verk. Hans medkänsla väckte också hjärtlig kärlek till honom av Bokens Folk. Av detta skäl, oöverträffat i historien, kom många städer under Malik Shahs styre av egen fri vilja. Sir Thomas Arnold nämner också Odo de Diogilo, en munk av St. Denis, som deltog i det andra korståget som den privata kaplan Louis Vll, och refererar i sina memoarer att rättvisa administreras av muslimer oavsett utsattas religiösa tillhörighet. Baserat på grafisk hänsyn av Odo de Diogilo, skriver Sir Thomas Arnold:
Situationen för de överlevande skulle ha varit fullständigt hopplös om inte synen av deras misär smälte hjärtat till medlidande hos Muhammadans. De tenderade de sjuka och befriade de fattiga och svältande med givmild frikostighet. Vissa köpte till och med upp franska pengar som grekerna fått av pilgrimerna genom våld och list och delade frikostigt ut det bland behövande. Så stor var kontrasten mellan den vänliga behandling pilgrimerna fått från (dem)…och grymheten till sina medkristna, Grekerna, som lade tvångsarbete på dem, slog dem och rånade dem på det lilla de hade kvar, resulterade i att många av dem frivilligt anammade sina befriares tro. Som den gamla krönikören (Odo de Diogiol) säger: ”De undvek sina trosfränder som hade varit så grymma mot dem och gick i säkerhet bland de otrogna som hade medlidande med dem, och som vi hörde, mer än tre tusen vände sig själva till turkarna när de drog sig tillbaka”.
Dessa uttalanden av historiker visar att muslimska administratörer, som verkligen antagit islams moral, alltid styrt med medkänsla och rättvisa. Likaså, vimlar historien från det Ottomanska imperiet, som styrde länder på tre kontinenter i århundraden, av exempel på rättvisa.
På det sätt som judarna bosatte sig i osmanska länder under tiden för Sultan Beyazid ll, efter att ha utsatts för massakrer och exil i de katolska kungarikena av Spanien och Portugal, är ett fint exempel på den medkänsla som islamisk moral för med sig. De katolska monarkerna som styrde mycket av Spanien under den tiden bringade allvarliga påtryckningar på de judar som tidigare hade levt under muslimskt styre i Andalusien. Medan muslimer, kristna och judar kunde leva sida vid sida i fred i Andalusien, försökte den katolska monarken tvinga hela landet att bli kristet, och förklarade krig mot muslimerna samtidigt som judarna blev förtryckta. Som ett resultat av detta, störtades den sista muslimska härskaren i Granadaregionen i södra Spanien 1492. Muslimer utsattes för fruktansvärd slakt och de judar som vägrade ändra sin religion sändes i exil En grupp av dessa judar utan hemland sökte skydd i det Ottomanska riket och staten tillät dem att göra det. Den Ottomanska flottan, under befäl av Kemal Reis, tog med sig de landsflyktige judarna och de muslimer som hade överlevt slakten till Ottomanernas land. Sultan Beyazid ll har gått till historien som den mest fromme troende, och under våren 1492 bosatte han dessa kränkta judar som fördrivits från Spanien i särskilda delar av sitt imperium, runt Edirne och Thessalonica i dagens Grekland. De flesta av de 25 000 turkiska judarna som bor i Turkiet idag är förfäder till de spanska judarna. De har praktiserat sin religion och sina seder vilket de fört med sig från Spanien för ungefär 500 år sedan, och har fortsatt leva högst bekvämt med sina egna skolor, sjukhus, ålderdomshem, kulturföreningar och tidningar. På samma sätt som de har handlare och affärsmän, har de också representanter i många andra yrken, från tekniska ämnen till reklam, med alltmer utveckling i intellektuella kretsar. Medan judiska samhällen i många länder i Europa i århundraden utsatts för rädslan av antisemitiska rasistiska attacker har de i turkiet levt i fred och säkerhet. Detta exempel för sig själv är nog för att visa den medkänsla och förståelse för rättvisa som islam för med sig.
Den medkänsla och tillgivenhet som Sultan Beyazid ll uppvisar, tillämpas på alla de Osmanska sultanerna. När sultan Mehmet Erövraren erövrade Istanbul tillät han de kristna och judarna att leva fritt där. Andre Miguel, som är känd för det värdefulla verk han skrivit om den islamiska världen och muslimernas rättvisa och barmhärtiga praxis, säger: De kristna samfunden levde under ett väl administrerat tillstånd som de inte hade under bysantinska och latinska perioder. De var aldrig utsatta för systematisk förföljelse. Tvärtom hade riket, och speciellt Istanbul, blivit en tillflyktsort för spanska judar som torterades. Människor blev aldrig islamiserade med tvång, islamiseringen skedde som ett resultat av sociala processer.
Ickemuslimer beviljades många rättigheter också i pre-ottomanska islamiska stater. Georgetown University’s professor i religion och internationella relationer John L. Esposito beskriver hur judar och kristna som kom under förvaltning av muslimska stater möttes med enorm förståelse:
För många ickemuslimska befolkningar i bysantinska och persiska områden, redan underkuvade utländska härskare, innebar islamiskt styre ett byte av härskare, de nya ofta mer flexibla och toleranta, snarare än en förlust av självständighet. Många av dessa populationer hade nu ökat lokalt självstyre och betalade ofta lägre skatter. Religiöst visade islam en mer tolerant religion, gav större religiös frihet för judar och inhemska kristna. Som framgår av dessa fakta, har muslimer inte vid något tillfälle i historien varit förtryckande. Tvärtom har de fört med sig fred och säkerhet till alla nationer och trosuppfattningar vart de än har gått. De har följt Allahs vers som säger: ”Dyrka Allah och associera ingenting med Honom. Var snäll mot dina föräldrar och släktingar och mot föräldralösa barn och de mycket fattiga, och till grannar som är släkt till dig och grannar som inte är släkt till dig, och kamrater och resenärer och dina slavar. Allah älskar ingen som är fåfäng eller skrytsam”. (Surat an-Nisa', 36). Och har uppfört sig väl mot alla människor. Kort sagt, vänskap, broderskap, fred och kärlek är grunden för koranens moral, och det är dessa överlägsna dygder som muslimer försöker följa (för fler ytterligare detaljer, se Harun Yahya’s Rättvisa och Medkänsla i Koranen).
Muslimer måste anta den tillgivenhet vår profet (saas) modellerar Adnan Oktar: Bokens Folk är ett ämne som uttryckligen anges i koranen. Det är inget som är okänt. Vissa okunniga människor tänker på Bokens Folk med idén om att ”de bör dödas var de än är, bombade var de än är. Deras bröllop borde stormas och alla dödas, oavsett om det är kvinnor och barn”. Men det är en synd. Det finns inget utrymme för det i islam. Islam innebär ömhet och medkänsla. De litar på oss. Insha'Allah, de kommer att vara under vårt beskydd när tiden är inne för den turkisk-islamiska unionen. Se här, från texten av en överenskommelse mellan kristna och muslimer under Hazrat Omars (ra) tid. Fördraget mellan muslimer och kristna i Hira säger ”om en av dem är försvagad – någon av de kristna - eller blir gammal eller lider av någon sjukdom, eller blir fattig när han en gång var rik, då kommer han eller hans familj få hjälp av statskassan så länge de lever i islamiska länder”. Det finns inget prat om dödande, slaktande, bombningar eller hat, finns det? Med andra ord, om de grundar sig på tiden för Allahs sändebud (saas) och koranen, är det de gör fel. Enligt koranen, och Sunnan av- och de metoder som används av Allahs sändebud (saas), var praxis denna, se ”om en av dem är försvagad –någon av de kristna – eller blir gammal eller lider av någon sjukdom, eller blir fattig när han en gång var rik…” med andra ord, detta är något utöver det vanliga, är det inte? Det gällde också hans egna medborgare, men var noga implementerat för de kristna ”då får han eller hans familj hjälp av statskassan så länge de lever i islamiska länder”. Det överlämnade dokumentet som upprättats för kristna, judar och zoroastrians boende i Debil – en Armenisk stad – under sin fångenskap under Hazrat Uthmans (ra) tid, garanterade att gudstjänstlokaler skulle skyddas. Skadade kyrkor fick lov att repareras, och tillåtelse gavs alltid för att bygga nya synagogor och kloster. Ett kloster som hade blivit nedbränt återbyggdes av patriarken Mar Amme under Hazrat Uthmans (ra) tid. Det finns inga bombningar där, finns det? Inget dödande eller slaktande. Deras gods och land garanterades också. De kunde inte tvingas att konvertera. Ingen kunde komma mellan dem och deras lagar (Gaziantep Olay TV, 23 January 2010).